Rödvinsdrömmar

En gammal vän som jag tycker så bra om gör livet lite ljusare när det är minst väntat

En annan vän som gör allt så svårt när det borde vara uppenbart

En ny bekant som jag inte alls vill ska vara en vän

En som bara är en dröm men kanske mer

Andra som brukade vara i mina drömmar

och mitt huvud bara snurrar

och hjärtat har ett svart hål

Vilse -n

Att snubbla runt i tillvaron – inte utan mål – istället strävande famlande för att hålla ihop målet med vägen (vägarna)

Leva i nuet men oförmögen att fokusera på verkligheten – istället töcken, dimma

Framtiden, där, då.

Längesen

“Jag brukade skriva dikter i marginalen, nu är diktandet marginaliserat.”

Ett minne

Idag fick min lärare från Södertörnskrivarkursen pryda framsidan på DNs kulturdel. Mara Lee har skrivit en roman som “uppgraderar chic-lit genren” enligt recensenterna och jag tänker att den borde jag ju läsa och vad dålig koll jag har på litteratursverige. Jag kommer ihåg att vi fick i uppdrag av Mara Lee att skriva så dåligt vi kunde, det vi tyckte var dålig litteratur. Någon skrev fjortispoesi, någon parodierade en Harlekinnovell på ett så briljant sätt att jag grät av skratt, jag skrev en deckare utan spänning och försökte få med alla klassiska deckarklyschor som jag kunde komma på - ”rikskass, urusel” var kommentaren jag fick av Mara Lee och det kändes bra, det var ju målet… Jag uppfattade henne som otroligt professionell och respektingivande, och hennes poesi något skrämmande. Det ska bli spännande att läsa Ladies.

Underbart

Visst är det underbart, solen lyser, vänner som myser, snart sommarlov och livet leker. Typ.

Men det som är mest underbart är att jag kan sitta på en filt, dricka ett glas vin, röka en cigarett och inse (igen) att det går att njuta av smärta på ett lite osmakligt men fullständigt logiskt(?) sätt. Det borde ju vara det absolut bästa sättet att hantera sig själv. Att vältra sig i livets nycker och känslan av att något är fel, att vända den till något plågsamt njutbart.

Ha! Egentligen är det inte värre än så och jag mår utmärkt iallafall…

Vilken bok är jag?

You’re Catch-22!

by Joseph Heller

Incredibly witty and funny, you have a taste for irony in all that you
see. It seems that life has put you in perpetually untenable situations, and your sense
of humor is all that gets you through them. These experiences have also made you an
ardent pacifist, though you present your message with tongue sewn into cheek. You
could coin a phrase that replaces the word “paradox” for millions of
people.

Take the Book Quiz

På Ikas blogg, som jag läser flitigt i jakt på boktips och annat spännande hittade jag detta quiz, som alltid kan jag inte motstå ett quiz men jag har tyvärr inte läst boken så jag vet inte om det är en passande beskrivning…

nattåg

Orden är aldrig så klara som när de faller på plats på ett tåg om natten

skog och skog susar förbi i gryningsljuset klockan är fem och jag har inte sovit många minuter

då trillar de på plats framför mig formar sig på mina läppar och allt är uppenbart och självklart då har jag början på det som ska bli mitt livsverk

varför händer det alltid när jag inte har minsta lilla pappersbit eller pennstump? 

hopp

att klamra sig fast vid en spillra och hoppas hoppas fast alla odds säger att det borde vara kört och det kommer aldrig hända och ändå hoppas hoppas och sen ge upp och sen hoppas igen

vågtopp vågdal vågtopp vågdal

jag behöver så lite så lite jag behöver bara allt

pojkar och ord

igår såg jag han som tyckte om mina ord

jag vågade inte säga hej

sen träffade jag han som fick mina ord

men har glömt vad vi sa

sen träffade jag han som gör mig stum

han är vacker

sen träffade jag en annan utan ett ord

han hade inget namn

och han från andra sidan jorden med engelska ord

vi pratade på natten

men han som skulle fått alla mina ord

hade försvunnit

mitt kön inochut

Läste i en sån här tidning som man får gratis men som är blanka och med dyrt papper och mycket reklam

Det var ett sånt här 69-saker-du-inte-visste-om-sex (vad annars?) som när man gick i sjuan och läste frida och veckorevyn om hur det gick till när mödomshinnan spricker första gången

(senare har jag läst att det inte finns någon mödomshinna men det verkar fortfarande hemligt)

en av 69 saker jag inte visste var att klitoris är en exakt kopia av snoppen, fast utochin

jaha

det har jag läst i en annan bok som handlade om hur vetenskapen beskrivit kön genom historien

på 1600-talet var slidan en outvecklad snopp som inte trillat ut än utan fanns inuti – alltså utochin

och om man (kvinna) sportade för mycket eller hoppade över ett dike (!) kunde den falla ut

förlåt, jag trodde vi levde på 2000-talet?